Så var åter en  Dan Andersson-vecka till ända. Dan A som var en stor poet  föddes 1888, och  dog tragiskt på ett hotellrum i Stockholm endast 32 år gammal 1920.

Varje år sedan ca 26 år tillbaka  firas hans minne i trakterna kring hans födelsebygd i Skattlösberg under en hel vecka.
Dan A har sedan jag var  ca  8 – 10 år gammal varit min favoritpoet. Kanske för att jag redan då tyckte mig kunna ”känna in” vad Dan hade för tankar och funderingar, och/eller  för att hans olika  diktverk är så målande beskrivna att de alltid gått rakt in i mitt hjärta.

Hur som helst så gjorde vi i går  (läs söndagen den 28 juli) en heldagsutflykt tillsammans med den kulturförening vi är medlemmar i.

Resan gick via vår gamla hemkommun norröver, där vi först avnjöt en god helgbuffé vid ett litet värdshus.

Snart nog därpå for vi vidare in i  Dalarna där vi åkte i genom Grängesberg på vidare färd mot Skattlösberg nära Sunnansjö. Innan skattlösberg gjorde vi ett uppehåll i den lilla vackra kyrkbyn Grangärde, där vi bla besåg dess vackra gamla kyrka.

Bara det att färdas genom det vackra landskapet tillsammans med trevligt sällskap och en stor sol på himlen var som en dusch för själen, underbart härligt. Dalarna är så svenskt som det bara kan, och i synnerhet på sommaren, I Love it!

Tillsammans med en duktig guide for vi runt på olika platser i Dan Anderssons fotspår. Jag har gjort det många gånger tidigare , men tycker fortfarande att det är lika spännande, och upptäcker/får alltid veta något nytt fast jag redan  läst och lärt mig så mycket om Dan Anderssons liv.

Sångspel i Skattlösberg

Slutmålet var så själva Skattlösberg med musikspelet ”Heldagskväll i Timmerkojan”, som uppförs med Saxdalens Manskör, iförda tidstypiska kläder framför en eldstad.
Oslagbart är mitt enda ord för detta sångspel, med alla de typiskt kända gamla tonsatta dikter som Dan har skrivit.
Publiken uppgick till flera hundra personer som under bar himmel bland gamla timmerhus intill en hage njöt av denna kväll. Applåderna ville aldrig  ta slut så ett extra nummer blev ett måste.

Vi avnjöt också kolbulloar med stekt fläsk och lingonsylt, något som var typisk mat för den tidens kolare.

Om ni har möjlighet någon gång så besök gärna Dan Anderssons hemtrakter, och lyssna gärna på den nämnda manskören, jag lovar er  att ni  inte kommer  bli besvikna.