Äntligen har tiden för mig blivit ledig. Som pensionär bestämmer jag själv över min tid och min dröm var att arbeta som volontär. Denna dröm blev uppfylld när jag under två helt underbara veckor fick möjligheten att erbjuda min omsorg och kärlek till barn på ett barnsjukhus i Brasov, Rumänien.

Barnen uppskattade besök och var glada att sitta i famnen.

Jag letade volontärsresor på Internet och i juni 2012 fann jag Good Travel och tyckte att deras koncept passade mig. Min kontakt på Good Travel blev Anna Korsvik som jag ”bombarderade” med en massa frågor. Första frågan var förstås om min ålder var till nackdel även om jag har turen att ha god hälsa, men Anna tyckte inte alls att åldern var något hinder. Jag var också lite orolig för engelskan som ju inte ingår i mitt dagliga liv, men Anna trodde inte att språket skulle ställa till med svårigheter. Jag måste säga att jag blev nöjd med svaren på alla mina frågor och funderingar.

Jag kände mig också bekväm och trygg med de krav som fanns angående vaccinationer, utdrag ur polisregister, försäkring, och hälsokontroll. Jag fick också fylla i en massa papper som Volunteer Waiver, Volunteer Contract och Volunteer Application  som skulle skickas till organisationen i Rumänien. Att resa ensam såg jag som en utmaning. Det var dags för min drömresa!

Jag bokade flyg från Kastrup, via Wien till Bukarest. Väskorna packades med leksaker, kläder och liknande till barnen, lite färre kläder till mig själv. Jag hade kollat vädret i Rumänien innan jag åkte, precis som hemma i Sverige var det växlande, men också lite mer sommarvärme.

Full av förväntan kom till Henri Coanda/Otopeni internationella flygplats i Bukarest söndagen den 30 september och det 30 grader varmt! Jag fick senare handla svalare skor och extra klädplagg. En chaufför hämtade mig på flygplatsen och vår färd fortsatte upp till Transsylvanien i Karpaterna. Jag blev glatt överraskad över hur fina vägarna var och av de vackra blommorna som fanns vid cirkulationsplatserna i Brasov.

Efter ungefär två och en halv timme anlände vi Brasov där jag möttes av personal från organisationen. Huset jag skulle bo i bestod av tre våningar, vi volontärer bodde på plan 2. De övriga planen beboddes av projektets personal. Lägenheten bestod av tre rum; ett dagrum, ett rum med två sängar och ett annat med en vanlig säng och en ”klättersäng”.  I badrummet fanns både stora och små handdukar och toalettpapper. I köket fanns en tvättmaskin men ingen torktumlare (men balkongen var utmärkt för att torka tvätt) tvättmedel, diskmedel, kaffekokare, kaffebönor, skålar och allt det porslin som krävs i ett kök. Från mitt sovrum hade jag utsikt genom balkongdörren mot ett berg där husen låg vackert på höjden. Gick jag ut på balkongen såg jag även tydligt Brasovsskylten på berget.

Linbanan gav en fantastisk utsikt.

En dag tog vi förresten linbanan 920 m upp på berget och såg den fantastiska utsikten uppifrån.

Ok, tillbaks till ankomsten. Personalen som mötte upp tog min på en tur för att presentera mig för ordförande och viceordförande och besöka de två våningarna på sjukhuset där vi sedan dagligen kom att ge omsorg till barnen. Färden fortsatte sen till ett större varuhus där jag inhandlade min första proviant. Dagen efter påbörjades mitt arbete på sjukhuset. Det tog ungefär tio minuter att gå till sjukhuset och lite längre tid att gå hem igen eftersom det var uppförsbacke då. Jag hade med egna skor och långbyxor som arbetskläder, men det fanns fina arbetströjor med barnmotiv, liksom handskar och handsprit.

Jag hade även en medhavd liten handspritsflaska i fickan, vilket jag tyckte var en fördel. Första egna mötet med barnen gick fint, de var vana vid att se olika ansikten och tyckte inte att det var konstigt med en ny främmande person. De blev glada att komma ur sängarna och in i famnen på oss. De flesta barn var från några månader till kanske ett och ett halvt år gamla, men det fanns också barn som var i tre-fyra- årsåldern. Alla var så underbara!!! Min brorsdotter hade inhandlat gula ”bitbollar” som de små barnen älskade och det rekommenderar jag andra volontärer att ta med till Rumänien.

Delad glädje är dubbel glädje!

Varje dag tog vi med musik, mockasiner, leksaker och bilderböcker till barnen från organisationens omklädningsrum/ förråd. De barn som kunde gå fick på sig mockasiner så att de kunde komma upp och leka. När vi satte på musik dansade barnen med oss på sina egna olika sätt. Jag passade också på att träna dem att sitta, krypa (i sängen) och stå. När barnen åt fick vi ge stöd åt barnen så att de skulle kunna äta själva så mycket som möjligt. En dag hade vi riktigt skoj, barnen fick sparka och slå iväg ballonger och blåsa såpbubblor. Det är en lycka att se de små ansiktena lysa upp!

När vi jobbade förmiddagspass, 09.30-12.30 besökte vi också alla fem våningarna och delade ut blöjor från ett blöjprojekt. På sjukhuset fanns olika avdelningar. Det blev mycket motion i trapporna må jag säga. Det var ett behjärtansvärt projekt att dela ut blöjor, tidigare hade barnen problem med både utslag och sår. Under eftermiddagspasset, 15.00–18.00, kunde vi förutom blöjbyte även hjälpa till vid maten.

Brasov

Brasov är en fin stad med en mycket vacker park där det även finns träningsmaskiner. I staden finns en tjusig gågata som vaslutat vid The Black Church vilken innehar sydöstra Europas största kyrkorgel. Det fanns även ett operahus där jag tog chansen att lyssna till operan Carmen, mycket givande. Om jag hade kunnat läsa rumänska hade jag kunnat följa handlingen från en rullande text.

Vardagsliv

Mot allt detta var det en kontrast att se arbetande bönder med häst och vagn och fårflockar på väg att skifta matplats komma gående på vägen.

Det blev en helt underbar resa till Brasov, jag rekommenderar resan varmt.  Jag är såååå nöjd med att ha mött alla dessa fantastiska människor som arbetar på plats där nere och önskar att flera volontärer får uppleva denna samhörighet. Att få vara en del i gemenskapen med både personal och barn har varit mycket givande och gjort att mitt volontärarbete har betydelse för mina medmänniskor.

Vänlig hälsning,

Pensionär Ethel Lund som klarade att åka ensam, klarade språket och kom hem med bibehållen hälsa. Troligen reser jag åter till Brasov igen eller kanske som volontär någon annanstans i världen!

Länk till GoodTravel som organiserade min resa:  www.goodtravel.se

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande