(Utdrag från boken ”Meditation för varje situation” av Boris Aranovich)

Redan de gamla grekerna rangordnade hälsans principer enligt följande skala: ”Först kommer tanken, därefter luften vi andas, och sedan vattnet vi dricker. Efter dem kommer fysiska rörelser, och till sist maten vi äter.” Ni märker att tanken kommer i första hand. I dag förnekar heller ingen att de flesta sjukdomar är av psykosomatisk natur. Ordet ”psykosomatisk” innebär att ”psyket” påverkar ”soma” – kroppen. Vad är då psyket?

Jo, det är tanke plus känsla. Emotionella faktorer är kraftfulla till sin natur, de är ofta ärftliga och påverkar stundom starkt vårt beteende. Inte desto mindre är tanken starkare än känslan. Med hjälp av våra tankar kan vi tämja känslorna, styra dem när det behövs. Tankarna kan till och med korrigera de inre organens funktioner. Allt beror på individens utvecklingsnivå.

Ju lägre nivå desto mindre makt har tanken över känslan. Det är sant att man ibland måste släppa loss sina känslor. Det är överhuvudtaget så att livet är otänkbart utan sitt emotionella innehåll, men man får aldrig glömma tankens ledande roll. Ett av de centrala momenten i vår personliga utveckling är just att utveckla och stärka tankens kraft. Min stora dröm, både med denna bok och med min verksamhet på hälsans område, är just att visa hur tanken påverkar organismens fysiologi, och att hjälpa mina medmänniskor att bli ”herre över sina tankar”.

De flesta känner till tankens inflytande på hälsan, men få anar hur starkt detta inflytande är. Under mina seminarier och kurser brukar jag demonstrera detta med hjälp av en enkel apparat. Detta experiment är så enkelt och samtidigt så talande att det lönar sig att berätta om det utförligare.

Hur påverkas din kropp av dina tankar och känslor?

Apparaten är liten och konstruerad enligt samma princip som en lögndetektor. Två elektroder fästs vid två fingrar. Man sätter igång apparaten, tavlan börjar lysa, och på den ser man två värden som uttrycker individens psykoemotionella tillstånd. Vad det beror på, framgår nedan. Experimentet ser ut så här: försökspersonen får i uppgift att tänka på någonting skönt, exempelvis att föreställa sig att han/hon vilar på en havsstrand, att sanden är mjuk, och att han/hon njuter av solen och havets doft. 1–2 minuter senare märker man som regel att värdena på tavlan börjar sjunka. Om det, låt oss säga, var 50 från början, så kan det 5–7 minuter senare bli 40 eller 35. Allt beror på försökspersonens tankeförmåga.

Sedan får försökspersonen en annan uppgift. Han/hon skall föreställa sig någonting besvärande, ett problem som har oroat honom/henne på sista tiden. I detta fall får vi ett motsatt resultat – värdena ökar – de kan nå 60 eller högre.

Vad står dessa värden för? De beror på hudens ökade fuktighet. Ju fuktigare hud, desto högre värden visas upp på tavlan, och tvärtom.

Nu ska vi titta närmare på denna mekanism. När man tänker på något obehagligt eller är upphetsad, då aktiveras ens sympatiska nervsystem. Denna förhöjda aktivitet i de sympatiska nerverna, som finns i huden, leder till att man svettas. Huden blir då fuktigare, vilket återspeglas i de stigande värdena på instrumentets tavla. Vid sköna tankar aktiveras den parasympatiska delen av nervsystemet, och huden blir torrare, vilket märks på de sjunkande värdena. Det intressanta med detta experiment är att det demonstrerar hur snabbt nervsystemet påverkas av ens tankar, och hur det sedan resulterar i förändringar i balansen mellan dess sympatiska och parasympatiska del. Man måste dessutom understryka att det inte bara handlar om ren tankeverksamhet, utan om tankar som är emotionellt färgade.

Känslan är en av de faktorer som förstärker tankens kraft. Vi vet att vår organism fungerar normalt när det råder balans mellan alla dess komponenter. Balansen mellan nervsystemets sympatiska och parasympatiska del är speciellt viktig för organismen. När man under längre tid bär på ett problem (som inte är något annat än emotionellt färgade tankar), kan detta framkalla störningar i balansen mellan dessa två delar i det autonoma nervsystemet. Detta kan leda till alla möjliga konsekvenser – exempelvis fysiska sjukdomar, depressioner, neuroser eller viktökning. Ju mer känslomässigt engagerad man är i problemet desto starkare påverkas organismen av ens negativa tankar.

Det här enkla experimentet har demonstrerat tankens uppbyggande respektive destruktiva inflytande på det fysiska tillståndet. Vår uppgift här och nu är att använda våra tankar positivt, framförallt för att reglera balansen i vår organism. Vad är det som ger tanken dess kraft? På vilket sätt kan vi rikta tanken mot ett organ eller en kroppsdel? Hur kan man med tankens hjälp styra sig själv eller den uppkomna situationen? Svaren på dessa frågor innehåller mycket värdefull kunskap som är praktiskt användbar i många livssituationer.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande