Nej, nu längtar jag till sol och värme, inte till playor men stränder att vandra utmed, berg att åka upp i, små tavernor att besöka, plataner att dricka espresso under, uteservering att luncha på. Huvudklädseln må vara knickers eller shorts, kortärmad tröja, kebba för att skydda flinten, en tunn jacka eller tröja framåt natten.

I år tänker vi oss att åka till Istanbul. Det är en stad med anor. På 600-talet före Kristus byggde grekerna från staden Megara byggde  Byzantion vid Bosporen, det trånga sundet mellan Svarta Havet och Medelhavet.  Herre till Byzantion  var den som kontrollerade handelsvägen till och från Svarta havet. När romarriket bredde ut sig blev också Byzantion en betydelsefull stad i det romerska väldet och hamnade också i det vanliga intrigspelet mellan den romerske kejsaren och hans rivaler. En av rivalerna, herre till Byzantion, gjorde uppror. Kejsare Septimus Severus besegrade honom och enligt den tidens sed förstördes staden grundligt.  Byzantion blev så bara en liten håla i utkanten av väldet tills kejsare Konstantin insåg stadens strategiska betydelse och investerade i nya befästningar, praktfullt palats, kyrkor. Nya invånare lockades dit genom stora privilegier. Konstantin kallade staden Roma Nova, som blev den nya huvudstaden i romerska riket. Den västra delen av det romerska väldet gick under och Roma Nova blev huvudstad i det östromerska riket, det som kom att kalla Bysans. Roma Nova döptes om till Konstantinopel.

Genom sina starka befästningar mot norr klarade sig Konstantinopel från hunners och goters anfall. Staden blomstrade som mest under kejsare Justinianus tid, då byggdes den berömda kyrkan Hagia Sofia, Topkapi och andra praktfulla byggnader. I en romersk eller grekisk stad med självaktning måste det finnas en hippodrom (grekiska ord för travbana). Kapplöpningarna var mycket populära och det bildades snabbt ”supporterklubbar”. Två av klubbarna växte till och utraderade småklubbarna. Ena lagrets hästar ägdes av kejsaren och hans sympatisörer, det andra ägdes av oppositionella adelsmän som ville se en annan kejsare. Kejsaren och hans folk jublade om deras häst kom först, förlorarna beskyllde kejsaren för sabotage. Eller blev det tvärtom. Det blev ordkrig, slagsmål och till slut efter en tävling startades ett inbördeskrig i Konstantinopel. Samtidigt var perserna på marsch mot staden. Justinianus lyckades sluta fred med perserna och kunde så besegra sina interna fiender. Hämnden blev stor, 30000 upprorsmän avrättades på hippodromen. Dessutom förbjöds tävlingar under fem år.

Vad var det då man var osams om. Jo, givetvis skatterna. Och så var det också en trosfråga. Som vid Niceanska kyrkomötet var man osams om Gud var tre, treenigheten, eller en, den monofysiska tron. Så behärskade som sankte Nikolaus var under det Niceanska kyrkomötet var de inte, han örfilade bara en motståndare. Vari skillnaden mellan treenighet och monofysisk tro var visste de nog inte själva.

Under 600-talet angreps Konstantinopel av perser, ”nomader” och araber. Kievfurstarna angrep staden två gånger under niohundratalet, de ville handla direkt med köpmännen i Venedig och andra handelsrepubliker i Italien. Försvaret fick stärkas och man började ta in utländska soldater. De svenska vikingarna, väringarna, färdades nerför de ryska floderna för att tjänstgöra i Konstantinopel. De ka-taletllade staden Miklagård”, Den Stora Staden.

1100- och 1200-talen var korstågens århundraden. Man sade sig vilja befria Jerusalem och de kristna där från araberna, huruvida araberna förföljde de kristna finns det olika uppfattningar. Påvestolen förde korstågskampanjer och utlovade martyrskap åt dem som stupade och ära åt övriga. Första korståget samlade 60000 soldater, vällde fram över sydöstra Europa, plundrade och dräpte fredliga judar.  Kejsare Alexius av Bysans hade bett om hjälp för att skyddas sig mot araberna, men hade nog inte tänkt sig denna stora armé som ingen hade kontroll över, den lämnade dock staden fredligt. Vad den senare tog sig till med är en annan och blodigare historia. De efterlevde inte Kristi bud om jag så får skriva.

Det fjärde korståget drabbade däremot Konstantinopel. Alexius, en son till en avsatt kejsare, bad korsfararna om hjälp för att bli kejsare, han skulle betala bra. Korsfararna intog staden, insatte Alexius som kejsare. När det kom till betalning vägrade de inhemska makthavarna att betala det höga priset och avsatte kejsaren. Korsfararna plundrade staden grundligt och insatte en egen kejsare. Sen tågade man vidare.

Århundradena efteråt var oroliga och nu var det främst seldjuker.  1543 erövrades staden och blev nu huvudstad i det expanderande osmanska väldet. Inget är sagt om det blev blodbad i staden på korsfararmanér. Konstantinopel växte till och hade en multietnisk befolkning som kommit från olika delar av medelhavsvärden. Judarna, som förföljdes och kastades ut från Spanien, hade här i Konstantinopel en fristad och fortfarande finns där judar som sinsemellan talar högkastallanska.

Karl XII fick en fristad i väldet. På 1700-talet hade Sverige en ambassad i Konstantinopel, byggnaden ”Svenska palatset i Istanbul finns kvar. Det gamla brann upp, det nuvarande  invigdes1870.

Det osmanska väldet blev en stormakt men splittrades upp som vanligt är. På 1800-talet kom nationalstatsideologin, ett folk en nation. Grekland var det första landet som frigjorde sig, sedan blev det fler och fler stater som bildades.

I denna stad, som numera heter Istanbul, ska vi strosa några dagar, känna historiens vingslag, se ut över Bosporen, besöka Topkapi, Hagia Sofia,  moskéer och den berömda marknaden. Under platanen vilar vi oss vid en kopp kaffe eller vad de kan bjuda på.

Av: Klas Göransson

 

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande