Källor är definitivt den mest diskuterade företeelsen inom släktforskningen och där det finns flest uppfattningar. Troligen är det också det man mest slarvar med. Man kan emellertid konstatera några förhållanden, som gäller för all forskning och då även släktforskning. Det finns två aspekter på angivande av källor inom släktforskningen – en vetenskaplig och en mer praktiskt betingad.

Den vetenskapliga är enklast eftersom det finns relativt väl utformade regelsystem för detta. Den praktiska aspekten är mer vagt definierad och avgörs i stora delar av släktforskaren själv. Problemet inom släktforskningen är att de två kraven inte alltid är kompatibla, men nästan alltid måste uppfyllas om man inte som släktforskare lever i ett elfenbenstorn utan kontakt med någon annan.

För att ni skall förstå föregår jag resonemanget med följande exempel från ett tidigare kursavsnitt, nämligen när jag fann min morfars farfar med hjälp av ArkivDigital. Källhänvisningen, som genereras om man trycker på tangenterna Ctrl+C, var:

Grangärde C:12 (1865-1879) Bild 204 (AID: v130194.b204, NAD: SE/ULA/12220)

Vi ser på den här hänvisningen bit för bit…

För att läsa vidare KLICKA HÄR.

För att komma till en översikt av samtliga inlägg i släktforskningskursen, KLICKA HÄR.

Bilden föreställer en skvader.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande