Ljuset mattas helt sakta
när sorgen tassar in
och solen bäddas i rosa lakan.
Skuggorna tätnar,
de ljusa, de mörka,
får vattnen att glimma
som glädjen vi minns
i trots mot natten,
då alla kattor är grå
utom min,
hans tassar är vita!
läser gärna koncentrerad text och här känner man både stillhet och laddning