I Sverige ska man kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg.

Orden ovan är Göran Hägglunds, socialminister, Maria Larssons, barn- och äldreminister, och Anders Knapes, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Detta mål har formulerats i en överenskommelse förra året mellan regeringen och SKL. Överenskommelsen gäller de mest sjuka äldre och vänder sig i praktiken till kommuner och landsting och deras samverkan. Med överenskommelsen följer för 2012 1,3 miljarder kronor för förbättringar. Mer pengar kommer från staten åtminstone fram till 2014.

Enligt en rapport nyligen har överenskommelsen lett till en hel del framgångar. Som exempel nämns en radikalt förbättrad demensvård, kontroll över utskrivningen av läkemedel till äldre och att risk för fall, trycksår, undernäring och dålig munhälsa upptäcks och förebyggs.

Demensvården kräver särskild uppmärksamhet. Idag finns omkring 150.000 demenssjuka i Sverige. År 2030 beräknats antalet ha fördubblats. Tidig diagnos är en förutsättning för behandling. Enligt rapporten har antalet vårdcentraler som registrerar fullständiga demensutredningar tiodubblats. Därmed görs utredningar på hälften av landets vårdcentraler.

Nedsatt hörsel och syn

Som medlem i Hörselskadades Förening (HRF) har jag kunnat konstatera att personal inom vård och omsorg ofta saknar kunskap om hörselnedsättning och dess konsekvenser. Detsamma gäller för personer med särskilt nedsatt synförmåga. Detta trots att alla vet att hörsel- och synnedsättning följer med stigande ålder. Följden är att många äldre inte använder sina hörapparater, att hörslingor i äldreboendes samlingslokaler inte fungerar, att personer med nedsatt syn inte får hjälp till systematik i sina kök.

Denna tingens ordning kan bara avhjälpas genom större kunskap. Tre organisationer: HRF, Synskadades Riksförbund (SRF) och Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) har därför gått samman i ett projekt finansierat genom Allmänna arvsfonden. Projektet innebär utbildning av hörsel-/syninstruktörer. Utbildningen är elva veckor lång och den första omgången startar i januari på Hagabergs folkhögskola. Tio kommuner har sänt var sin kursdeltagare, som sedan ska bistå sina arbetskamrater inom vård och omsorg med kunskap om äldres syn och hörsel.

Örebro är en av de kommuner, som skickar en person till utbildningen. Här har kommunen tagit ställning till behovet av en hörsel- och syninstruktör genom att fastslå att du garanteras hjälp att sköta om och hantera dina hörsel- och synhjälpmedel.

Anpassade bostäder

En av MittNu:s läsare har sänt oss statistik över utvecklingen av bostäder som är särskilt anpassade för äldre. Hans siffror, som hämtats från socialstyrelsens och SKL:s officiella statistik, visar att antalet bostäder för äldre har minskat i landet mellan åren 2000 och 2011.

Å ena sidan har antalet bostäder i vård- och omsorgsboende minskat mycket kraftigt. För att flytta till ett vård- och omsorgsboende, det som tidigare hette särskilda boendeformer, krävs ett beslut av kommunen. Å andra sidan har antalet seniorbostäder, alltså bostäder i det ”vanliga” bostadsbeståndet, ökat. Ytterligare en boendeform, trygghetsbostäder, har tillkommit under senare år. Här finns personal men särskild behovsbedömning görs inte som till vård- och omsorgsboendet. Slutresultatet blir en sammanlagd minskning från c:a 130.000 bostäder år 2000 till c:a 120.000 år 2011.

I statistiken som vi fått från vår läsare ingår också en redovisning av antalet personer som är 65 år eller äldre. Då den statistiken ställs mot antalet bostäder anpassade för äldre visar det sig att 8,4 % hade tillgång till sådan bostad år 2000 men endast 6,7 % 2011. Själv anser jag inte den jämförelsen relevant. Om en jämförelse skulle göras borde den, anser jag, starta vid 75 år.

Då det gäller vård- och omsorgsboende har säkert flera kommuner upptäckt att tillgången inte motsvarar behovet. I Örebro bedömer kommunen att det behövs cirka 150 nya platser mellan 2010 och 2020. Ett nytt vård- och omsorgsboende har nyligen tagits i bruk och nu planeras därför ytterligare ett med ett 50-tal bostäder. De närmaste åren väntas antalet personer i kommunen, som är 90 år och äldre, öka och därmed ökar säkert efterfrågan på platser. Kommunens målsättning är att ingen ska behöva vänta längre än tre månader på plats i ett vård- och omsorgsboende.

För att kunna ta ställning till om behovet motsvarar efterfrågan av vanliga bostäder som är särskilt anpassade för äldre måste ytterligare faktorer vara kända: hemvårdens utveckling för personer med behov av omfattande vård och omsorg, antalet nybyggda lägenheter som också de är anpassade för alla människor, möjligheten till bostadsanpassning av bostäder. Eller, helt enkelt, kösituationen hos de fastighetsägare som är de som bygger de nya seniorbostäderna.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande