När, i min och systrarnas barndom, vår mamma och moster talade om sin fars syssling – eller nästkusin som de sade – så sänkte de alltid rösten. Nästkusinen var skånemålaren Ernst Norlind – “storkamålaren” kallade de honom eftersom han mestadels målade storkar. Anledningen till de sänkta rösterna sades vara att en hederlig arbetare inte ville förknippas med en som försörjde sig som konstnär. Och genom vilken av min morfars föräldrar, som Ernst Norlind tillhörde vår släkt, nämnde de aldrig.

Borgeby slott, bild från Borgebyslott.com

I motsats till vår mamma och moster tycker mina systrar och jag att det är spännande med en konstnär i släkten – även om han är död sedan nästan 60 år. Vi har besökt hans bostad, det vackra Borgeby slott utanför Lund och vi har beundrat hans målningar som finns samlade där. En tuschteckning har jag av hans hand men den föreställer inte storkar utan två kråkungar.

Som ivrig släktforskare har jag försökt hitta släktbanden mellan oss och Ernst Norlind men hittills förgäves. Kan det vara så att det inte var konstnären i Ernst Norlind utan snarare en anfaders eller anmoders inofficiella barn, “oäkta” kallades det på den tiden, som var anledningen till diskretionen kring släktskapet?

Borgeby slott är i sig värt ett besök, http://sv.wikipedia.org/wiki/Borgeby_slott och historien om hur slottet kom i familjen Norlinds ägo helt fantastisk. Strax före sekelskiftet 1900 var slottet till salu. En auktion anordnades med hela Skånes nobless närvarande. Det rådde lite tvekan innan bud lades och innan man visste ordet av så hade ett högt bud lagts av en bondgubbe, klädd som kom han direkt från plogen. Stor uppståndelse! Man ville låta budet gå tillbaka som ogiltigt men det var slaget och klart. Ja, men pengar till ett slott hade väl inte gubben. Som svar på detta gick mannen bort till sin kärra, lyfte på en dyna och tog fram köpeskillingen i kontanter. Så kom det sig att bonden Lars, dock storbonde på en gård på Österlen, köpte ett slott till sin dotter Hanna, som sedan bodde ensam på slottet tills en dag den unge Ernst Norlind kom förbi – och stannade.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande