Yttrandefriheten beskärs alltmer och det är många som vill tala om vad man får säga och skriva i såväl Sverige som inom Eu-fantens vidsträckta rike. Att vara relativt obildad och besitta ett måttligt ordförråd kan kanske ändå vara en fördel. Vad vore föresten en utrikesminister eller en stadsminister om inte de relativt obildades öron föllo för deras guldkantade retoriska talakrobatik där förnuftet anses nära knutet till talets gåva.

Världen har ju länge styrts av pratakrobatiska ledares förnuft emedan gnällspikarna får tåla de politiska ledarnas hammarslag där de galvaniserade spikskallarna blir allt flatare med åren och sjunker in i konstruktionsvirkets skiftande struktur. Makthavarna i sverige borde tåla full yttrandefrihet om man inte har något att dölja för väljarna eller för sin egen del. Att göra anspråk på att vara demokratins sjutspets i världsamfundet på riktigt kräver mycket mer än diplomatisk kohandel med kända diktaturer.
Att vara rädd för att människor emellanåt talar fritt kan ju i stället vara en tillgång och en nyttig säkerhetsventil för “människor” men även för tryckstegrade politiker. Varför ska vi vara så fina i kanten med vårt personliga ordval, det osagda finns ju ändå i våra huvuden och genererar ofta ondska i stället.

Det fria ordet måste få vara just fritt, då kommer all skit att komma upp till ytan och en lång sanering kan påbörjas för en ljusare värld där nyanserna spelar mindre roll.

Ofin katt talar klarspråk.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande