Hjälpmedelsinstitutet har nyligen gett ut en rapport med titeln Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. Rapporten är en kartläggning av it och teknikstöd i landets kommuner. Uppdraget att kartlägga kom från regeringen.

Bakgrunden till uppdraget är det faktum att antalet äldre med omsorgsbehov kommer att öka samtidigt som det blir dyrt och allt svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. Välfärdsteknologi skulle kunna frigöra tid för personal åt sådant som verkligen kräver mänskliga kontakter.

I rapporten beskriver Hjälpmedelsinstitutet vad som menas med välfärdsteknologi. Det är teknologi, som bidrar till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet och delaktighet i samhället. Den kan stärka äldre personer och personer med funktionsnedsättning till ett mer självständigt liv, vara ett stöd för anhöriga och omsorgspersonal, bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet inom vård och omsorg. Den kan också stödja ett tryggt kvarboende, förebygga eller komplettera vård-och omsorgsbehov och vara samhällsekonomiskt lönsamt.

Teknikstöd i kommunerna.

Vad ingår då i begreppet välfärdsteknologi? Hit hör teknikstöd som till exempel trygghetslarm och spisvakt. Detta finns i nästan alla kommuner. Vissa kommuner erbjuder också larmmatta och passagelarm – närmast för att underlätta för anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom.

Teknikstöd för kommunikation som anpassad telefoni och datorer med internet är fortfarande mycket ovanligt i äldreomsorgen särskilt i mindre kommuner. Dyra i inköp, svåra att hantera, politiskt motstånd, teknikrädsla bland äldre och anhöriga är förklaringarna. Men efterfrågan spås öka. Det gäller främst anpassad mobiltelefon, videotelefoni och medicinpåminnare, passagelarm och påminnelsestöd.

I rapporten redovisar Hjälpmedelsinstitutet, område för område, vilka delar av teknikstödet som redan nu används av landets kommuner. Överraskande är uppgiften att nästan hälften av kommunerna använder nödsändare som är ansluten till polisen. De är ett sätt att underlätta sökandet efter äldre som gått vilse – och att avstå från att hindra dem från sina promenader. Nattillsyn via webkamera känns däremot fortfarande främmande för 98 % av kommunerna.

Giraffen, en robot för virtuell kontakt mellan en vårdtagare och personal eller mellan en äldre person och hennes anhöriga.

Som anhörigstöd är det larmmatta och passagelarm som är vanligast men inte alls stöd via internet som till exempel den s k giraffen. Över huvud taget är teknikstöd för kommunikation väldigt ovanligt. Nästan inga kommuner erbjuder datorer med internet för e-post, anpassad telefoni eller videotelefoni.

Hur får jag då veta vilket teknikstöd som min kommun erbjuder? Det allra vanligaste är, enligt Handikappinstitutets rapport, att kommunens handläggare eller omsorgspersonalen informerar. Kommunens hemsida och möten som anordnas för information kommer därnäst.

I rapporten redovisas också kommunernas teknikstöd för administration – också det förstås med ökad effektivitet som syfte. Praktiskt taget alla kommuner har ett it-baserat informationssystem för anställda och it-stöd för uppföljning och planering. Bärbara datorer för personalen och surfplattor förekommer däremot nästan inte.

Hinder och möjligheter för teknikutveckling i äldreomsorgen.

Vad hindrar kommunernas teknikutveckling inom äldreomsorgen? I rapporten anges som viktiga orsaker bristande kompetens, oro och förändringsmotstånd främst hos delar av omsorgspersonalen, kostnaden för inköp, avsaknad av information och politisk vilja, teknikrädsla bland äldre och anhöriga.

Bättre information om det tekniska utbudet, ökad kompetens hos äldreomsorgens handläggare, mer kunskap hos omvårdnadspersonalen är sådant som ger möjligheter till en bra utveckling. Och en tydlig politisk vilja om vilken inriktning teknikstödet ska ha i kommunen måste vara en första förutsättning för utveckling av välfärdsteknologi i kommunens äldreomsorg.

Välfärdsteknologi som komplement – ett räkneexempel.

Vid sidan av rapporten redovisar Hjälpmedelsinstitutet också Välfärdsteknologisnurran – ett räkneexempel, där man kan se hur användandet av teknikstöd kan minska kostnaderna för äldreomsorgen i eget boende för åren 2012 och 2025. Jag känner mig inte övertygad om att beräkningarna motsvarar verkligheten men jag återger ändå räkneexemplet för 2012 här. Då det gäller 2025 finns så många okända faktorer att det blir meningslöst att göra en mekanisk beräkning.

Bland kommunerna i räknesnurran väljer jag min hemkommun, Örebro. Här bor 2012 6 850 personer 80+. Av dem har 1 644 hemtjänstinsatser. Hemtjänstinsatserna kostade 2012 263 miljoner kronor. Om 10 % av hemtjänsten i stället ges som e-hemtjänst skulle kostnaden ha varit 252 miljoner kronor och vid 50 % e-hemtjänst 208 miljoner kronor – en kostnadsminskning om 11 respektive 55 miljoner kronor.

Framtidsvisionen

För mig känns det naturligt att sätta sig in i den nya teknikens möjligheter. Men också att inte låta sig berusas av den utan att vara kritisk. Jag instämmer i Hjälpmedelsinstitutet syfte med teknikstödet: ökad trygghet, säkerhet, aktivitet, delaktighet i samhället, alltsammans för de äldre och deras anhöriga. Jag instämmer också i att det viktigaste är en högre livskvalitet för brukarna – inte i första hand verksamhetsnyttan.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande