När jag läser artikeln här nedan med recept från gångna tider så kommer jag att tänka på den kokbok, som vi har i vår vård. Det är en anteckningsbok med svarta vaxduks- pärmar. Inuti finns handskrivna recept från farmor Lydias tid på hushållsskola i Uppsala år 1900.

Hallon och vinbär

Jag, som njuter av varje enstaka smultron jag hittar, frågar mig var man fick alla dessa ljuvliga bär ifrån till saft, sylt och kompott. Se bara recept på smultronsaft och -compotte:

Smultronsaft.

Smultron väl mogna sönderkramas å lägges i en kruka. Får stå ett par dar men omröres under tiden något. Sedan vrides det i en duk, saft å socker lika vigt, hälles i en kittel. Detta får koka i 15 minuter, skummas väl.

Smultroncompotte.

Till en kanna bär tages ½ skålpund socker, sedan nedsockras hvarvtals i en kruka och får stå öfver natten, litet längre ibland. Därpå öses de i compottebunken, hackas och överbindes och kokas lika som halloncompotte.

I den här receptsamlingen finns inga rovor. Här finns tårtor och suffléer, puddingar, sylter och safter. Alltsammans förefaller tänkt för stora familjemiddagar och fester. Se bara receptet på ”glacebomb” med 16 äggulor och 2,5 liter grädde.

Det allra sista receptet heter ”att lägga in ägg”. Jag minns från 40-talets ransoneringar att min mamma, då hon kom över ägg på något sätt, konserverade dem i ”vattenglas”. Men var det enligt denna egendomliga metod med ett halvt stop osläckt kalk till en kanna vatten? Vet någon, minns någon?

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande