FAVORIT I REPRIS
Vad ska jag bli när jag blir pensionär, frågar sig många seniorer. Kerstin Svensk blev statist. Film- TV- och reklambranschen söker ständigt efter nya ansikten i alla åldrar. När Kerstin var i 70-års åldern svarade hon på en annons om jobb för statister och har sedan dess gestaltat många olika personer. En av hennes första uppgifter var att sitta i kyrkan som ex-svärmor till Mikael Persbrandt. Här får du ta del av hennes erfarenheter som statist och skådespelare.
Intervju: Kerstin Svensk, statist
2014-02-17
Efter fyllda 70 år gör du ny karriär och arbetar nu som skådespelerska. Hur kommer det sig?
Ja, jag började för 4 år sedan i statistbranschen efter att ha sett en annons från Statist.se i DN.s kulturbilaga. Annonsen gick ut på att denna sajt önskade få nya ansikten till film och tv-uppdrag. Det stod att nya personer, unga, gamla, gula, fula, långa, korta, originella osv behövdes, eftersom branschen ju fort sliter ut många skådespelares ansikten.
Jag skickade in några bilder och 3 veckor senare blev jag tillfrågad av en rollsättare, om jag ville medverka vid ett bröllop på Lidingö som elegant gäst i hatt. Rollsättaren hade sökt 5 kvinnor till detta bröllop och ett krav var, att man skulle bära hatt. De tidigare tillfrågade hade alla vägrat bära hatt. Jag gillar skarpt att bära hatt så jag tackade ja omgående.
Vad är din bakgrund?
I grunden har jag studerat drama i flera år på Stockholms Universitet, när jag studerade till svensk – och engelsklärare. Sedan jag fick det ovan nämnda jobbet har jag gått flera kurser i personlig gestaltning, monologteknik, improvisation m m.
Under denna vårvinter ska jag fortsätta att utbilda mig under 10 kommande kursdagar. Som fd svensklärare tror jag att man har särskilda förutsättningar att trivas med att agera. Jag är ju van att står inför en grupp av människor sedan tidigare och är ju känslig för ord och repliker, att de ligger rätt i min mun, när jag ska uttala dem. Annars frågar jag alltid på ett milt sätt om jag får byta ett ord mot ett annat. I allmänhet går det mycket bra, eftersom jag ju gör detta för att mitt agerande ska bidra till en bra gestaltning.
Vad är det roligaste med ditt jobb?
Det bästa med statist-och skådespelaruppdrag är att försöka bli en annan person och gestalta detta genom ord och kroppsspråk. Sedan kommer jag ju i kontakt med mängder av nya människor, inte minst ungdomar. Flera nya vänner har jag fått under de senaste åren, vilket är mycket stimulerande för vi är ” nördar” på samma sätt. Sedan får man ju tåla långa väntetider, på flera timmar många gånger i början, när regissör och fotograf ändrar sig beträffande fotovinklar, text m.m. Jag har alltid med mig laptop, korsord eller en bok. Du måste ha mängder med tålamod. Ibland har jag tagit med mig en eller annan väninna, när det varit statistbrist. Flera blev mycket retliga av all väntan och ställer inte upp fler gånger. En trevlig svägerska knep en god roll ifrån mig. När fotografen fick se hennes vackra slaviska ansikte med höga kindben, så tog han henne istället för mig – där gick jag på en nit!
Hur gör man om man skulle vilja prova på att jobba som statist? Är det något speciellt man ska tänka på?
Ibland får jag manus över e-mail på 8-9 sidor, där jag förväntas lära mig alla repliker utantill, tills själva inspelningen ska börja. Då gäller att lägga bra med tid för inövning ett par dagar, innan själva inspelningen ska dra igång.
Eftersom det finns ca 200.000 statister och skådespelare i landet och uppskattningsvis omkring 8.000–10.000 jobb samtidigt så är konkurrensen stenhård. En liten fördel har jag av att det är något färre människor i min ålder som är intresserade av uppdrag i filmbranschen än i de yngre åldrarna.
Vad tjänar du som statist?
Som statist får du till en början mycket lite betalt, mellan 300-1.000 kr per uppgift. När du blir mera varm i kläderna får du från 1.000-10.000 kr per uppdrag men då talar vi om riktiga roller inklusive texter att lära in.
Till sist, berätta om en rolig episod.
“Jag kan sitta längst bak” sade jag vid mötet i ett väntrum nära kyrkan. “Jag är alldeles ny och har aldrig gjort detta förut” sade jag.
“Du sitter där jag säger”, sa den barska damen.
Längst fram i kyrkan skulle jag sitta, som mor till Marie Rickardsson och ex-svärmor till Mikael Persbrandt! Underbart att se denne store skådespelare agera!
[dropshadowbox align=”none” effect=”lifted-both” width=”autopx” height=”” background_color=”#ffffff” border_width=”5″ border_color=”#fcd65f” ]
Kerstin brukar också åka ut och kåsera om sitt liv i filmbranschen. Under 2013 hade hon åtta inbokningar från olika avdelningar i SPF, Vattenfall m.fl.
Du kan följa Kerstin och hennes uppdrag som statist på Facebook: www.facebook.com/kerstin.svensk [/dropshadowbox]
Ove Andersson on 2014/02/22 at 13:39 said:
Hej Kerstin!
Så spännande och kul att läsa om Din nya karriär som statist!
Själv var jag statist i filmen Göta Kanal 1, beroende på att jag som PR-man var närvarande under inspelningen och tog hand om journalister.
Jag föreställde en av tre servicemän som ofta reparerade den tävlande båt som av för hög hastighet hamnat på land eller kolliderat med en brygga. I den färdiga filmen var jag så fullständigt bortklippt att det bara var min fru som kände igen mitt ryggtavla och axlar i en båthaveri-scen.
Ett par år senare sprang jag som poliskonstapel in i ett brinnande hus i filmen ”Mannen som gick upp i rök”. Resultatet blev inte så lyckat men det berodde nog främst på filmen och inte på min egen statistkarriär som jag trodde därmed gick upp i rök.
Men det är kanske inte försent att försöka igen! Det har jag lärt mig av Din text!
Lycka till!
Ove Andersson
Hej Kerstin
Jag har sett flera reklaminslag i TV då jag sagt till min man, det måste vara Kerstin!
Vilken häftig karriär du gjort efter ordinarie yrkeskarriär. Du kanske minns att vi var kollegor på Arbetsförmedlingen i Järfälla för länge sedan?
Själv är jag också pensionär numera sedan snart ett år tillbaka, lite svårt att vänja sig vid 100 % ledighet faktiskt. Är alla uppdrag du får knutna till Stockholm? Frågar med anledning av att jag numera bor i en mindre stad ca 8 mil från Stockholm.
Jag tror statist skulle passa mig, det skulle i alla fall vara kul att pröva på.
Med vänlig hälsning
Gudrun Ederfors