Det känns som en förmån att tillhöra den mycket aktiva Hörselskadades förening i Örebro, att till och med ingå i dess styrelse. Vår förening arbetar aktivt med inriktning på hörselskadades villkor och på hörmiljön överallt i samhället. Det kan gälla på teatern, i de allmänna kommunikationerna, i TV, på vårdcentralerna och nu senast på vår kommuns vård- och omsorgsboenden.

Vi är många som har problem med hörseln, faktiskt är det 1,3 miljoner människor i Sverige som upplever att de hör dåligt. Av dem är förstås väldigt många äldre, 600.000 har beräknats vara över 65 år. För personer 85 år eller äldre handlar det om varannan person.

Det är lätt att förstå att nedsatt hörsel ökar risken att bli isolerad. Också för en mycket gammal människa är det viktigt med ett aktivt socialt liv. Det gäller äldre som bor i sin vanliga bostad och det gäller äldre som bor i ett vård- och omsorgsboende. Därför är det så viktigt att ljudmiljön i äldreboenden är bra. Det måste finnas hörselteknisk utrustning för att också personer med nedsatt hörsel ska kunna ta del av samtal, musikunderhållning och TV-program. Och det behövs kunskap.

Under det senaste året har två personer i vår förening besökt sjutton vård- och omsorgsboenden i Örebro. Det är i det närmaste alla som finns i kommunen. Uppgiften har varit att undersöka om det faktiskt finns hörselteknisk utrustning i samlingssalarna och om personalen har kunskap om hörselnedsättning och om hur de boendes hörapparater ska skötas.

Resultatet av besöken har sammanställts i en rapport som överlämnats till kommunens äldreomsorgschef. Förvånande nog visade det sig att det var få av de boende som använde hörapparat – vi hade väntat att det skulle varit fler med tanke på statistiken över antalet personer med hörselnedsättning. Ofta hänvisade personalen till att de äldre inte kunde hantera en hörapparat. Men då behöver de ju hjälp med detta.

En tredjedel av boendena hade särskilda hörselombud. Hörselombud är vårdpersonal med särskild kompetens om hörselfrågor. De ska vara till stöd för vårdpersonalen då det gäller skötsel av de äldres hörapparater och de ska kunna hantera andra hörseltekniska hjälpmedel. Som det nu är blir hörapparaterna ofta liggande i byrålådan eftersom personalen inte kan byta batterier eller sköta apparaterna. Vi anser att alla vård- och omsorgsboenden ska ha minst ett hörselombud och det har vi framfört i rapporten.

Om man gör rätt från början blir kostnaden mindre än om man ska åtgärda något i efterhand. Det gäller inte minst hörseltekniska lösningar. Vi har påmint om detta i rapporten och framfört att hörselteknisk kompetens måste finnas när nya äldreboenden planeras – här gäller det att vara med redan på ritningsstadiet.

Tanken med vår undersökning var bland annat att visa den politiska ledningen vilka brister och behov som finns på hörselområdet då det gäller kommunens vård- och omsorgsboenden. Vi har mött förståelse och intresse och räknar med att de synpunkter vi framfört ska resultera i den praktiska verkligheten.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande