Min barndom är präglad av närheten till vatten, Vänern och Göta Älv/Kanal i Vänersborg. Vi barn som bodde grannar med slussarna vid Brinkebergskulle brukade leka där när skolan var slut. Mest spännande var att titta på slussande fartyg. Dessa kunde komma från Karlstad, Södertälje eller ända bortifrån Hamburg. Båtarna var ibland nästan lika långa och breda som slussbassängen Vi tröttnade aldrig på att följa hur båtarna lyftes upp eller ned av väldiga pumpar och vattenkrafter. När nivån justerats kunde de tunga slussportarna öppnas och båten/båtarna glida in eller ut. Därefter stängning igen och vattenbassängen tömdes/fylldes för att öppnas i andra ändan.

En slussvakt har nog världens mest spännande arbete. Järn, balkar, djupa diken och mullrande vattenkraft. Dunkande motorer, rök och damm.

Bilderna från min barndoms slussar och den världen har jag burit med mig i alla år. Kanske också en förklaring till alla mina besök vid kanaler i Sverige och utomlands.

Långt senare i livet, närmare bestämt 1981 jag blev ombedd att som pressansvarig ta hand om journalister, skriva informationsmaterial mm för en ny svensk film med namnet ”Göta Kanal eller vem drog ur proppen”. Scenariot var enkelt: Två båtar tävlar i Göta Kanal om att komma först ner till Göteborg från Stockholm. Vinnaren utlovas en stororder på 1.000 båtar. Det är i själva verket förbjudet att färdas snabbare än 5 knop på Göta Kanal, så av filmen framgår det att tävlingen sker ”på låtsas”.

Många av Sveriges mest kända skådespelare, bl.a. Kim Anderzon, deltog under de tre härliga sommarmånader som inspelningsteamet ”gick” kanalen. Intresset från tidningar, media och kanalresenärer var jättestort.

Men historien började egentligen 150 år tidigare:
Gustav von Platen var kanalbyggare och OA Göta kanal von Platenvisionär. Han lade en linjal tvärsöver Sveriges karta och menade att den bästa förbindelsen mellan öst- och västkusten var att gräva och vattenfylla ett dike. Berg i vägen spränger man helt enkel bort, menade von Platen. Återstående höga höjder får båten ”klättra upp och nedför”. Sagt och gjort – men det tog 22 år att gräva! Antalet indelta soldater uppgick till 58.000 och de skottade jord under åren 1810-32 med hjälp av metallskodda spadar, spett, murverktyg och dynamit. Det blev 7 miljoner dagsverken och 8 miljoner kubikmeter jord som kastades upp till vallar. Högsta punkt på sträckan var 90 meter och antalet slussar uppgick till 58. Sträckan Mem (kanalbörjan vid Östersjön) – Sjötorp (vid Vänern) är kanalvägen 190 km.

OA Göta kanalFilmens logotype, dvs. namnet Göta Kanal, kom verkligen att se ut som tillverkad av järn, betong och balkar.

Regissören sa till mig: ”Du som är PR-man och närvarande på inspelningen hela tiden kan ju också vara statist!” Så jag blev på så vis en av serviceteknikerna som hade till uppgift att reparera den båt som körde för fort, hamnade på land, brakade genom bryggor och slussportar. Filmen Göta Kanal innehöll verkligen massor av förvecklingar och dråpliga situationer. Scenerna med oss servicegubbar hade vid premiären klippts ner rejält men det var bara till fördel för filmens rappa tempo. Min mamma kände i alla fall igen min ryggtavla och nacke vid två tillfällen. Så hon tyckte filmen var toppen och det gjorde också 1.5 miljoner besökare.

Därefter påbörjade jag en lite mindre äventyrlig karriär – inom kommunen. Men det är en helt annan historia.

//Ove Andersson

 

OA Kim AnderzonEn av huvudrollsinnehavarna i Göta Kanal var Kim Anderzon. Henne har jag beundrat ända sedan jag kom till Stockholm i slutet av 1960-talet. Då fanns hon på Pistolteaterns scen och senare såg jag henne bl.a som strålande Dario Fo-tolkare. I filmerna Göta Kanal och Sällskapsresan fick jag nöjet att träffa och arbeta med henne. Hon var hjälpsam, glad, professionell och spred en fantastisk värme. Den 24.10 2014 kom tyvärr ett besked om hennes bortgång. Kim var en lysande aktris. Det blir tomt på scenen efter henne.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande