Varje ny gäst
som steg in på ”Café du coin”
hälsades med sång
och bjöds på vin och ostar.
Värden öppnade sin stora famn,
värdinnans leenden glittrade.

Jag var på väg hem på Rue de Verneuil
till mitt vindsrum, pank och frusen
en kulen höstkväll
när cafévärden på hörnet ropade:
Mademoiselle, kom in! Vi har fest!
Det är vår 10-åriga bröllopsdag!

Jag brukade sitta på caféet
med mina översättningar,
blev alltid väl mottagen,
fick ett eget bord
och hade kredit
när kassan var mager

Nu bjöds jag in till oväntad  fest!
Glädjen, skratten och vinet värmde.
Musiken och dansen skapade gemenskap
och gav mig nya vänner i kvarteret.
Den stora festen blev ett skimrande ungdomsminne
från Paris på 50-talet.

 

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande