Min artikel om gammal och ny släkt har väckt intresse hos en läsare. Eller snarare var det familjen på det foto som illustrerade artikeln, som gjorde att hon vill veta mer. Vilken är familjens bakgrund, fanns tjänstefolk till hjälp med alla barnen, detta var frågor som min läsare ställde sig. Jag vill gärna berätta mer.

privat bild

Bilden här föreställer min mormors mor Lotten och min mormors far Nils Petter med nio av de fjorton barn som föddes i deras äktenskap. Av barnen var tolv tvillingar. Tio av barnen nådde vuxen ålder. Fotot är taget 1897 i Kisa i Östergötland. På bilden är min mormor 15 år och står längst bak i sin svarta konfirmationsklänning. Alla i familjen är uppklädda inför fotografens besök, pojkarna i kostymer och småflickorna i klänningar med spetskrage.

Lotten föddes 1859 i Ytterby i Tjusts skärgård. Nils Petter föddes 1854 på Lilla Rätö, norr om Västervik. Lottens far var hemmansägare på sin ö sedan flera generationer. Nils Petters far var statare och familjen flyttade, som seden var, vart och vartannat år mellan olika gårdar.

Som unga vuxna arbetade Lotten och Nils Petter som piga och dräng på gården Segersgärde i Lofta socken. Tycke uppstod och de gifte sig. En månad senare föddes min mormor Linnéa. Nils Petter och hans bror fick en bit mark att bygga ett hus på. Här bodde de båda familjerna sedan men medan brodern och hans hustru fick en enda son så blev Lottens och Nils Petters barnaskara allt större. På tio år, 1886-1895, föddes fem tvillingpar, alltså tio barn. Det var Gerhard och Sigurd, Adam och Eva, David och Daniel, Josef och Maria, Isak och Rebecka. Så föddes Rut och 1899 det sista tvillingparet. Av dem fick bara ett av barnen namn, Elias, och han dog redan sin första dag i livet. Därmed förstår man också att den andra tvillingen inte överlevde födelsen.

Som familjefar hade Nils Petter anställning på ett skogsbolag med att stämpla skog för avverkning. Att få pengarna att räcka till för den stora familjens behov var säkert både problematiskt och arbetsamt. Mormor har berättat om fyra blöjbarn på en gång, om hur hon fick sluta skolan efter fyra år för att hjälpa till med småsyskonen. Varje morgon gick två av barnen med en stor mjölkkanna och köpte tio liter mjölk. Bär i skogen, fisk i sjön, frukt och potatis från trädgården blev viktiga tillskott i mathållningen. Och betydelsen av att hjälpas åt inom familjen står alldeles klar.

Bilden av den stora familjen är en släktklenod. Min mammas vördnad för den när hon för länge sedan gav den till mig att förvalta var tydlig och oförglömlig.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande