I mer än 40 år trampade han varje morgon
i ur och skur sin bruna ballongcykel mot
järnvägsverkstan i byn.

Blåbyxorna var på och vegamössan satt alltid
på svaj.
Bak på pakethållaren satt unikaboxen med
matsäcken i,  väl förankrad med ett snöre.
Han visslade alltid en glad melodi!

Hemma i stugan fanns hustru och sex barn
samt gamla svärmor, som för övrigt betalt
stommen till stugbygget för sparad slant,
för att vara säker på en tryggad ålderdom.

Efter arbetets slut vaskade han av sig i kökets
tvättkomod, för att sedan avnjuta hustruns
rotmos och fläsklägg, samtidigt som barnen
stojade i andra hörnet av köket.

Efter maten var det dagsnyheterna på
kristallmottagaren som var av vikt och
alla var då tysta. Därpå mer ved i
kakelugnen, för att sedan somna i
värmen.

Så mycket tid för nöjen var det inte då
men alla tycktes ändå nöjda.

Tack älskade morfar för det du delgav
mig av livet då, det  gjorde mig ödmjuk.

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande