Studio 64: Om dom nya rock’n rollpensionärerna

 

Det var hattar och hucklen. Grått och svart. Så att dom knappt syntes. Om dom ens fanns. Det gamla folket.

Vad gjorde dom före 1913? Satt på fattighuset eller undantaget? Det var det året man införde folkpension. Från 67 års ålder. När medellivslängden var 60. Och när man fyllde 50 fotograferades man, åtminstone den hyfsat bemedlade borgarklassen, sittandes med käpp vid ett finbord med blombuketter i kristallvaser. Man ärades för ett livsverk.

 

Nu talar man om 70 som det nya 20!

Om nystarter för hälsosamma, välmående pensionärer. Dags att pröva nya vingar, eller njuter sitt otium. Man tar ut pensionen och reser på longstay, eller flyttar helt och hållet dit där “den futtiga” pensionen gör en till överklass. Eller så börjar man plugga på universitetet. Historia eller filosofi. Börjar författa sina memoarer. Spela golf. Startar bokcirkel.

För det är slut med brödpåsar, parkbänkar och duvmatning.

 

Nu väller 40- och 50-talisterna in över pensionsgränsen. Dom första rock’n rollgenerationerna. 

Ordet gumma är utraderat. Kärringar kallas numer tjejer upp förbi 80-årsåldern. Och gubbe kallar sig yngre medelåldrare med ett ironiskt leende från 35.

Många har det knapert, men ett stort antal har med sig hyggligt sparkapital och bor i obelånade hus som kan avyttras med miljonvinster.

 

Pansjisarna har blivit vältaliga “seniorer” som får samhället att kippa efter andan efter “det grå guldet”!  Så det så!

 

Och så avslutar Perry and the pacemakers med Hoola Bandoolas “Rocksamba”.

 


LYSSNA genom att trycka på den liggande trekanten!

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

IÖ Studio 64Text: Michael Flygare
Foto: pixabay.com

Om du vill lyssna på andra avsnitt från Studio 64, klicka här LÄNK

 

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande