De nya underverken

Kinesiska muren

 

Varför nya underverk?

Världens sju nya underverk är en av de moderna, alternativa förteckningar över världens sju underverk, som har presenterats. Listan röstades fram av 100 miljoner människor i en global omröstning. Orsaken till att man ville ha en ny lista är att alla de ursprungliga antika underverken, undantaget Cheopspyramiden, är mer eller mindre förstörda.

Kinesiska muren är det sjunde och sista underverket i serien. Tidigare har jag presenterat ”Chichén Itza” LÄNK, det mest besökta arkeologiska området på Yucatanhalvön i Mexiko, ”ColosseumLÄNK som liksom det senaste underverket Taj Mahal LÄNK inte behöver någon närmare persentation samt Cristo Redentor i Rio de Janeiro LÄNKPetra är det femte underverket LÄNK och Machu Picchu LÄNK är det sjätte underverket i serien. 

 

Historia

chinese-1028101_1920Den kinesiska muren är en samling murar och vallar, samt rester av murar och vallar. Den har en sammanlagd sträcka av 626 mil i norra Kina. Muren började byggas på 600-talet f.Kr och förstärktes och förändrades fram till 1600-talet. Dess funktion var främst att skydda Kina från invaderande folkslag från norr.

Från början bestod muren av kortare segment som främst skyddade olika kinesiska stater från varandra, men när kejsare Qin Shi Huang på 200-talet f.Kr. enade Kina beordrade han att de murar som delade hans rike skulle rivas, samt att kvarvarande murar skulle förenas till en enda lång mur längs Kinas nordliga gräns.

Underverket byggdes av det som fanns tillgängligt lokalt, så en del sträckor bestod av sten och andra av trampad jord. Under århundradena som följde byggde vissa dynastier på muren, medan andra lät den vara.

En sista stor uppfräschning fick kinesiska muren under Mingdynastin (åren 1368 till 1644).

Hjälpte inte

Efter Wu-riket och de Tre Kungadömenas period mellan 222 och 265 grundades Jindynastin 281. Jindynastin började omedelbart bygga murar i Kina som återförenats efter många år av inbördeskrig och uppror. Murar byggdes sedan av olika kejsare och dynastier i takt med att gränser ändrades och nya fiender hotade.

Men Kinas murar var inte mycket till skydd när Djingis khan våren 1211 ledde en armé på 100 000 man sydost från Gobi-öknen mot Jindynastins huvudstad Zhongdu. Djingis khan och hans fruktade mongoler gjorde helt enkelt en omväg runt murens ändpunkt och krossade allt motstånd. Fyra år senare attackerade han Beijing, och det sägs att delar av staden brann en hel månad efter anfallet som var en veritabel massaker på dess invånare.

Kina kom att lyda under mongolerna fram till att Djingis khans sonson, Khublai khan, dog 1294. Efter 20 år av pestens härjningar grundades så Mingdynastin av Zhu Yuanzhang 1368, mongolerna jagades ut ur Kina och fort och militärposteringar byggdes långt in i Mongoliet. 1421 grundades Ming-dynastins huvudstad Beijing.

 

Den nya muren

great-wall-of-china-393635_1920-2I mitten och slutet av 1500-talet reste man den mur som vi kan se än idag. Från att tidigare bara använt packad jord gick man nu över till att använda sten och tegel.

Mingbefälhavarna började bygga murar på de karga slätterna nordväst om huvudstaden. Nu byggde man en dubbel barriär som fick formen av en defensiv ellips. Den började öster om Huang Hes flodkrök, gick sedan i en båge norr om Datong och vände söderut där den mötte den andra muren nära Juyongpasset.

1547 hade man byggt en barriär på 50 mil, som snart växte till 85 mil. Mongolerna höll sig lugna fram till 1550, då Altan khan red runt Mingmurens östra ände och belägrade Beijing för att tvinga kineserna att bedriva handel med dem, vilket kejsaren tvingades att gå med på. Han bröt dock löftet efter bara ett år.

Omedelbart började kejsaren förstärka det svårförsvarade området öster om Beijing, alltså vägen som mongolerna tog 1550. Denna lucka fylldes med stenmurar och 1 200 vakttorn. Snart hade man byggt en mur på över 600 mil med sammanlagt 20 000 vakttorn.

Miljoner och åter miljoner kineser tvingades ut på murbyggena. Det finns också uppgifter om att murbygget användes som en slags Gulag-arkipelag, dit regeringstjänstemän eller militära ledare, som fallit offer för de ibland galna kejsarnas nycker, skickades. Miljoner dog under murbygget, och det är inte för inte muren kallas ”Världens längsta kyrkogård”.

Mingdynastins kostnader var naturligtvis enorma, men några exakta siffror är omöjliga att få fram. Men låt oss ge några exempel: de muravsnitt som byggdes i öster på 1560- och 1570-talen började med en budget på 65 000 uns silver, där ett uns var lika med 26,3 gram, en viktenhet som byggde på den romerska uncia. 1574 spenderade man 21 000 uns silver på reparationer i öster och väster. 1576 lade man ner 3,3 miljoner uns silver på ytterligare försvarsanläggningar, vilket betydde att man slukade tre fjärdedelar av centralregeringens årliga inkomst.

china-746576_1280

Kinesiska muren är jordens längsta byggnadsverk, världens största militära försvarsstruktur och en av världens mest besökta turistattraktioner. På de avsnitt av muren norr om Beijing, som restaurerats och stod klart 1957, har 130 miljoner turister vandrat och hänförts av den vidunderliga utsikten.

 

Sedan 1987 är kinesiska muren listad av Unesco som världsarv, och 2007 blev kinesiska muren vald som ett av världens sju nya underverk.

Källa: Allt om vetenskap, Wikipedia

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LE ProfilbildSKRIBENT: Lars Ek
FOTO: pixabay.com 

Om du vill läsa mera om eller av Lars, gå till hans blogg. KLICKA HÄR!

 

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande