Kanske är det min släktforskariver som gör att jag så gärna läser memoarer och biografier, allra helst berättelser om släkter och personer från förr. Mitt intresse gäller både den enskilda människan och den tid han eller hon levde i.

Haren med bärnstensögon av Edmund de Waal

Nyligen hittade jag en sådan släktberättelse i boken Haren med bärnstensögon av Edmund de Waal. Författaren är egentligen keramiker, med sin familj bosatt i London. Boken är översatt från engelska och utgiven på Albert Bonniers förlag. Den finns nu också i pocketupplaga. På pärmens insida läser jag ett kort utdrag ur Daily Telegraphs recension: ”En rik berättelse om glädjen och smärtan det innebär att vara människa”. The Times Literary Supplement menar att ”det här är inte årets bok, det är decenniets”.

Jag tycker mycket om den här boken! Den beskriver inte enbart en släkt. Den speglar också judarnas situation i Paris och Wien från mitten av 1800-talet till tiden efter de båda världskrigen.

Själva haren, den med bärnstenögonen, är en netsuke, en japansk miniatyrskulptur. Den är en av 264 stycken netsuker som ärvs i släkten. Från början kommer de att ingå i författarens farmors farbrors samling från 1870-talet av japansk konst. Farbrodern, Charles, var en stenrik man av judisk härkomst. Han var född i Odessa 1849 men bosatt i Paris. I boken följer författaren hans liv som mecenat och konstsamlare.

Charles köpte alltså dessa 264 netsuker i snidat elfenben. Han placerade dem i ett vitrinskåp. På tre år köpte han också fyrtio impressionistmålningar. Han blev känd som konstkännare och tilldelades Hederslegionen för sitt arbete med konst och kultur.

Men klimatet hårdnade för judar i Paris. Charles slutade köpa konst, drog sig tillbaka. När hans kusin Viktor, författarens farmors far, gifte sig i Wien 1899 sände Charles brudparet en speciell gåva: vitrinskåpet med de 264 netsukerna. De fick bo med det unga paret i ett enormt palats mitt i Wien, på bild i boken. Här levde familjen i största överflöd.

Men också i Wien frodades antisemitismen. Samma år, 1899, som netsukerna kom till Wien föreslog en ledamot av parlamentet att skottpengar, Schussgeld, skulle gälla för judar. Och det blev ju värre. 1938 avlöste krigsförklaringarna varandra, livet i Wien påverkades på alla sätt såväl för den judiska familjen med sina netsuker som för alla andra wienare. 

Så kom andra världskriget och Tysklands annektering av Österrike den 12 mars 1938, Anschluss. Den natten trängde sig ”en klunga i något slags uniform – några med armbindlar med hakkors, några välbekanta” in i familjens palats, invaderade det och plundrade det. Men man missade vitrinskåpet med netsuker. Det stod i ett toalettrum och syntes inte i dunklet.

Nu följer i boken en mycket stark skildring av följderna av Anschluss. Den innebar bland annat att familjens palats annekterades och ”ariserades”. Tavlor och konstföremål förtecknades för att överlämnas i Hitlers ägo.

Hur gick det då med netsukerna? Jo, i huset fanns en tjänsteflicka, Anna. Hon fick besked om att hon inte längre fick arbeta åt judar, hon skulle nu arbeta för sitt land. Hon fick i uppdrag att sortera de gamla ägarnas tillhörigheter och packa dem i trälårar. Anna funderade över vad hon skulle kunna rädda åt den familj som nu drivits bort. Det blev netsukerna. Hon tog tre fyra netsuker i sin förklädesficka när hon gick förbi vitrinskåpet, tog dem till sitt rum och gömde dem i sin madrass. Efter krigets slut, i december 1945, kunde hon överlämna dem till Viktors dotter Elisabeth. Elisabeth bodde numera i England och där fanns också hennes bror Iggie. Iggie arbetade för ett internationellt företag och hade erbjudits placering i Japan. Han hade inte kunnat bestämma sig för om han skulle anta erbjudandet. När nu hans syster packade upp de netsuker som de inte sett på så länge, sade han ”det blir Japan, jag tar med dem tillbaka”. 

Så blev det. De 264 netsukerna flyttade till Tokyo och placerades i ett vitrinskap där. Och när Iggie dog i Tokyo 1994 var det bokens författare som fick netsukerna i arv och nu bor de hos honom i London. 

En bok att fängslas av, en bok om en släkt, ett folk, en kultur och två krig.

 

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande