Behöver vårt språk räddas?

 

Här fortsätter förra veckans diskussionsfäktande om språkets utveckling.

Och Nicke försöker envist återinföra grundfrågan “om vi med åren stelnar i vårt språk” jämfört med dom yngre?

 

Gästen Staffan Dopping exemplifierar genast med ett av sina favoritämnen: skillnaden mellan “att prata” och “att tala” (för att inte tala om pladdra, bluddra, snacka, jiddra…), ja hela batteriet av synonymer och nyanser som ju i slutänden (-ändan?) kan få språket att blomstra (blomma?)….för att “varje ord har sin särskilda betydelse“.

Så vad är då skillnaden mellan att tala och att prata? Det tycks det finnas olika uppfattningar om. Fast så ska det väl inte vara? Ord ska väl betyda samma sak för alla. Och Staffan slår till med SAOL (Svenska akademiens ordlista)

– Här har vi facit! säger han.

Och blir för det titt som tätt “hånad” som en paragrafryttare och språkpolis.

Och det vet vi ju alla, att såna inte är roliga (man kan till och med bli lite skraj för dom) – men kanske nödvändiga. I alla fall nyttiga. Och kanske roliga. Om dom tar sitt uppdrag med glimten i ögat (och inte med pekpinnen i handen som Stig Järrels Caligula).

 

Hur som helst är svenskan inget fattigt språk – så länge vi inte gör det fattigare genom att tappa ord…och låta enstaka ord betyda flera olika saker….

Fast å andra sidan kommer ju många nya ord till. Som vi gamla kanske inte fattar, förrän dom kommer in i SAOL! Sådär böljar snacket på, förlåt talet, eller är det kanske pratet, tills Nicke får den “grannlaga” uppgiften att sammanfatta det hela. Han konstaterar att språket är en klassfråga och tackar för ett “fett najs” möte!

Och så en avslutningslåt naturligtvis …

 


LYSSNA på podden genom att trycka på den liggande trekanten!

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

IÖ Studio 64Text: Michael Flygare
Foto: pixabay.com

Om du vill lyssna på andra avsnitt från Studio 64, klicka här LÄNK

 

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande