I natt var aktiviteten längs Edvikens västra strand hög. Bävrarna hade avverkat ett 20-tal träd! Lämpligt ställe hade de valt, för utsikten hade blivit magisk. Solen hade nyss stigit upp, alldeles stilla och litet dimma.

Bävern är en växtätare som gillar bark och kvistar av lövträd. På hösten sker stora avverkningar av lövträd. Trädet gnags i lämpliga portionsbitar och lagras i undervattensförråd, för att fungera som näring under vintern. Vintern tillbringar bävern i sitt underjordiska bo, med kortare simturer till det närbelägna matförrådet.

Bävern är främst nattaktiv, men kan om den är ostörd även vara i rörelse på dagen.

På Naturhistoriska Riksmuseets hemsida kan man läsa att Bävern, Castor fiber, är vårt lands största gnagare. Den kan väga 18-22 kg och blir 70-100 cm lång, plus svansen på 30-40 cm. Den lever framför allt i vatten och är nattaktiv, så den kan vara svår att få syn på.

Bävern utrotades under 1800-talet, men inplanterades igen på 1920-talet. Och den trivs … 80 djur 1920 blev 40.000 djur. 1980 var populationen ca. 100.000 djur spridd över i stort sett hela landet. Och nu har turen kommit till Edsviken.

Bävern och den moderna människan har ett gemensamt: vi omformar hellre miljön till att passa oss själva än anpassar oss till den.

BäverFrån att en gång i tiden ha varit utrotad, har bävern nu återtagit sina forna marker. I varje vattendrag av betydelse i länet finns numera bäver. Men bävrarnas byggande i vattendragen innebär också vissa problem.

På Länsstyrelsens Gävleborgs hemsida finns t.o.m en utförlig beskrivning hur man förhindrar att bävrar fäller träd på tomten.

 

Text och foto: Ingrid Österberg, november 2014

Tipsa andra om MittNu!

Dela, gilla eller skicka ett epost-meddelande